Vi är de enda, de sanna, de främsta, de goda, de trogna, de ärliga rätta
de heliga mänskor som utvalts att härska, de bästa av alla folk.

Ni är de sämsta, de värsta av alla, de otrogna, falska, de lömska, de hätska.
Men vi skall besegra er fundamentalt och Jorden blir lycklig med oss.

Men vem kan väl säga att sanning är denna, att ett folk är bättre än samtliga andra
att viss gud kan sitta på guldkantad tron i enväldigt styrd religion.

Fundamentalt fel har männen, som tänker att Tron ger dom rätten till vapen i händer och Makten att spränga en mänska till döds – vem sonar väl nån’sin sån’t brott.

Hjälplös står jag här och tänker på barnen, som oskyldigt leker och skrattar vid stranden
mens Ismerna brottas i kampen om själar, i strid som är faslig att se.

Jag ser en frälsning i ismlösa värden, när folken kan mötas i kärlek på färden och aldrig mer tvingas att böja sig ner under dogmernas missledda män.
– och alltid stå raka och sanna med blickar mot framtidens skimrande värld.