Peggy i bädden mellan ejderdun och gåsfjäder

gul lyser kjolen än på den gamla flickan

ett minne av svunna vårar

hon vill dock icke längre ruva gulor

aldrig mer skriva påskkort

ej ens dra ett stråkdrag i påskkantaten

äntligen vill hon få bana sig väg mellan påfåglarna i parken

äntra bron, lyssna på sitt bankande hjärta

träda över, nå andra sidan 

därborta, i Poltergeistens rike

är möjligen existensen upplöst i intet

därborta är kanske - borta?

kanske kan Peggy bli lycklig där

slippa blåsa ur kladdiga ägg

slicka klistriga kuvert