... som gör
det här med 
att skriva
så svårt ...

... är som
nu när det blir vår
och hormoner
med tillhörande
känslostormar
tar över allt mer
ju högre solen
når över havet
och allt det vackra
som vi omkring oss ser
får oss till att ibland
helt omotiverat le ... 

Diktsamlingar,
noveller
och en och annan 
kärleksroman
föds, inspireras
utvecklas 
för att
sedan invecklas
till något vi för
vårt förstånd och sinnesfrid
tvingas till att avveckla
innan vi om ordens 
dispositioner
och kompositioner
inom oss själva
ens hunnit bli överens
om i vilken skriftad form
vi vill manifestera
och befästa
allt det där som under våren
inom oss rör till det
för att det är så mycket
som känns
utan att det går att säga vad
närmare bestämt ...

Ju varmare det blir
desto starkare
växer sig vårt känsloliv ...

... för att när försommarvärmen
nalkas och vi till stranden dras
för att för såväl kropp som själ
finna någon form av svalka ...

- Då om inte förr
känns det som 
om poeter.se 
inte längre är
ett attraherande alternativ
till ett under de 
mörkare delarna av året
i situationen nu fjärran
i jämförelse
icke existerande känsloliv ...

Tänk vilka mästerverk
som inte får en chans
att få bli till
för eftervärlden
att få åtnjuta
bara för att vi 
så innerligt mycket
känner och vill ...

... och därför
ens tanken på att logga in
för att dela med oss
av det vi känner
istället väljer att förskjuta ...

Å andra sidan
när sommaren närmar sig
sitt obevekliga annuella slut
har vi fyllt våra inspirationskällor
inom med 
hopp, lycka och besvikelser
som i ohelig förening
räcker till vår produktion
av flöden här
ända tills den kommande 
vinterns lika obevekliga slut ...

... då vårkänslorna åter tar över
och får oss till att
istället välja att logg ut
för att återigen fylla på
med allt det där
som de varma delarna av året
för oss alla och envar
känslomässigt innebär ...