lokalen var makalös. jag kunde inte avgöra om det var ett slottstorn eller en jättelik kåta. rökgången i mitten av de cirkulära rummen omgavs på var och en av de tre våningarna av en magnifik sexkantig spis, som avtecknade sig svart mot de mörkröda väggarna. överallt fanns galler, grövre och finare, stålblanka och kopparskimrande. fina grindar i filigran att sätta framför trapporna när småbarn kom på besök stod lutade mot väggarna. i golvet fanns en färist infogad, som gjord för att grilla under. min dotter, som hade gjort upp eld sedan barnsben, blev genast utnämnd till grillmästare av kökschefen.

på öppningsdagen hade vi ännu ingen firmabil, men det problemet löste vi på ett smart sätt genom att låna gästernas bilar under tiden de satt och de åt. på så vis kunde vi i lugn och ro köra och köpa råvaror. efteråt putsade vi lacken med sämskskinn i solen och dammsög bagageutrymmet.