Jag nynnar "vyss vyss"
som havsregn mot rutor
Jag nynnar "vyss vyss"
som ett eget litet gift
som om världen var evig

Jag viskar "vyss vyss"
flyktigt som rännstensregn
Jag viskar "vyss vyss"
som dimman på en myr
som om en fråga var lite ytlig

Jag tystar "vyss vyss"
när världen lämnar dig
Jag tystar "vyss vyss"
som om du stjäls från mig
som att jag får en ny spegelbild