Till mitt jobb i mörka Småland

fick jag rida svarta fålen

jag fick sitta bakom mäster

han var mjuk och len som prästen

Jag var sämsta doktoranden

fast jag nästan stod vid randen

till succédisputationen

var jag smått blasé i tonen

När jag skulle hem den dagen

då gick hästen svart i hagen

vaktmästarn med flaklastbilen

lät mig lifta alla milen

Jag klev in i förarhytten

där blev stämningen förbytt, den

vita klädseln stänkt av blodet

höjde knappast levnadsmodet

Det var märken ifrån slakter

när vi kom till mina trakter

steg jag av, sa tack för skjutsen

men i morgon tar jag bussen

Alla barnen som var hemma

lekte kull och kurragömma

hade dom då ätit något?

jag fick ångra att jag frågat

När jag såg allt godispapper

liksom märket efter pappans

bil, då gick jag ut med räfsa

hellre än att börja gläfsa

Räfsade jag hela slänten

tills den sken som ljusa gläntan