våra forna grannar hade flyttat till ett imponerande hus i skärgården. havet på framsidan och bassäng på innergården. i vardagsrummet var praktfulla väggmosaiker under konstruktion. vi hade köpt en exklusiv badhandduk mönstrad i blått, rött och rosa som present, men eftersom värdinnan blev deprimerad av blått lovade vi byta den.

vi gick ut en tur innan frukost. maken försvann på klipporna. jag frågade de förbipasserande om de sett någon medelålders konstnär, men de bara skakade på huvudena och erbjöd mig en snusig gubbe i stället.

vi hade olycksbarnet med oss. pappans försvinnande blev för mycket för honom. jag fick köra honom till psyket. där fick han lära sig spela dragspel. dragspelet gick sönder. olycksbarnet knackade på dörren till operationssalen för att få ett nytt. överläkaren kom ut, blodig och förtvivlad. han krympte tills  han var bara ögon och ben. jag fick sätta honom i en sittvagn och köra honom runt på avdelningen. ögonen glödde i mörkret.

själv hamnade jag utmattad i en sjuksäng med olycksbarnet ovanpå. jag svepte täcket om honom och somnade.