Cyklar i piskregn genom gator jag glömt
Minnet vandrar tillbaka till världens ände
Där röda ögon stirrar på mina svagheter

Trampar, trampar, trampar
Vill aldrig bli henne igen som sprutar gift
På redan svarta rosor

Jag kan se er klart nu
Ridån och dimman har gått upp
Och jag flyger vidare genom staden

Ingenting kan röra min rygg
Inte när jag cyklar på solen