Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

varför var du tvungen att vara så himla snäll?

Du rörde vid min själ
Jag tror inte du förstår
Jag var ensam förut
Inte för att jag tänkte så mycket på det

Du fick mig att le
Min värld fick färg igen
Jag tror inte du förstå hur myket du egentligen berörde mig, värmde mig

Du lämnade mig
Mitt hjärta brast
Och jag vet väl inte riktigt varför
Men jag grät

Du gjorde det värre
Ensamheten
Du gjorde den värre

För om jag var ensam förut, så är jag ju totalt ensam nu
Och detta på grund av dig och din vänlighet

Du gjorde det värre

 

© Maj 2015

 




Fri vers (Fri form) av Celticgirl
Läst 245 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2015-05-06 19:11



Bookmark and Share


  walborg
En smärtfylld längtan blev kvar
2015-05-08

    ässet
Otroligt vackert. Väcker starka känslor. Underbar, jag älskar den.
2015-05-06

  Rise Little One
Det gör ont att läsa dessa rader..
2015-05-06

    ej medlem längre
Berörande, vemodigt och vackert skrivet..
2015-05-06

  Per Drysén
Vemodsfyllda ord som skriker efter förklaring. Vackert.
2015-05-06
  > Nästa text
< Föregående

Celticgirl
Celticgirl