i ett klipp från stenådern
härdsmälter du reaktorn
jag bär på en bår
byggd av mina revbensspjäll

allt i kalejdoskopet
snurrar sitt väsande
poly poly poly
i legio krukväxer diktatorn

om ändå suck om ändå
konformiteten hade kvävt mig
och skrubbat in mig i två antika dammiga papyrusrullar
snickrade av en krämig kvast
i slängkappa och bläcksvärtande huva

medan jag hade dechiffrerat kofferten
och spänt upp den flygande persiska mattan
med tillhörande mattpiska för två
vinkade dina kortslutna pupiller adjö
då du steg ner med hissen mot huggormen
som väste en enda väsning under hela ditt liv
lurade ner dig i källaren
där sarkofagen inväntade dig
extatiskt glödande

om ändå suck suck suck
om ändå konformiteten också hade eldkastat mig underkuvad
och strypt alla moln i byxor
med en tiotusenårig laserpistol

det hade kunnat spänna
den makalösa slangbellan mellan oss
långt innan det blev
för sent
och du
senildement