jag har dansat i skuggan

länge nog nu

jag måste sluta blunda

det är rätt så mörkt ändå

en gång satt jag i solen

brände bort alla meningslösa tankar

lite senare

flydde jag in i det svarta

jag gillade svalkan

fast det börjar bli lite väl kyligt nu

jag minns nästan inte

värmen, hur känns den?

dina varma läppar

lämnade alltid spår

som värmeslag

på min frusna hud

kanske ljuset

inte har samma hetta

men mina ögon

kommer brinna

smälta långsamt

det är nu mitt öde

men jag borde lämna

skuggan är mitt fängele

jag smälter hellre

än att aldrig få smaka

livets sötma

såsom den är

ett bra avslut

dina läppar mot mina

medan mina ögon 

smälter långsamt