När söndagslugnet infinner sig. När duschens värme dunstar. När musklerna slappnar av, när helgens bravader saktar in. När ensamheten är självvald, när vattendroppar faller från mitt hår, när spellistan heter "cozy evening". När solen tittar fram en sista gång, bara som för att säga hejdå, vi ses imorgon.

Jag har dansat helgen igenom. Jag har varit naken inför någon annan, någon ny, och jag har officiellt gått vidare från dig. Jag har suttit i solen och aktivt tänkt, flera gånger om, om och om igen, att vad fint jag har det nu. Vad fint vi har det nu, hörrni, det är ju så att man dånar. Sommaren kom och jag kom inte men jag är nöjd ändå. Jag har harmoni i kroppen. Ett lugn i mitt bröst.

Jag har musik i min själ. Ett soundtrack till allt som händer. Ett ljud att försvinna i. Och jag har tid, det enda vi egentligen har. Och jag fördelar den på ett sätt som får mig att må bra.

Kanske blir jag ihop med en plåtslagare, kanske gifter vi oss och skaffar barn. Kanske ligger jag bara med en konsult ett tag. Kanske har jag fått advokaten att sätta sin sista potatis, förhoppningsvis har jag lärt honom något hyfs på vägen. Kanske blir jag lesbisk, en vacker dag. Ja, vad spelar det för roll.






Det kommer ju alltid en ny söndag.