det händer
att visioner växer och vaggar
än
kan de snudda vid utkanter
där minnen av ett ansikte ännu lever
som en skugga på en vägg.
men på samma gång!
ett nytt klarare, här
syns nu, som efter att timglassanden
plötsligt runnit sin lopp
och minnen blivit synligt, men förvrängt
av utrunna tid.