Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tiden

Jag är ledsen i natt
En populärsång drar det ur mig

Sträckan visade sig:
Min oförmåga att var styrka för min mor
Där alla hennes tynande år

Min stolthet mot min far
Ett hem som hade blivit öde kvar

Min syster hur jag lämnat hennes sida
När hon burit det tyngsta

Min vän som jag bara träffar för
Schack och öl numera

Och hon jag drabbat, som jag lämnar i ångest och tystnad,
Runt varje hörn
För att

Tiden, du har gått runt mig
Men Jag har inte erkänt din kostnad

Jag har åkt tunnelbana
Och tyst följt sandurets pulsar, fram och tillbaka

Tills, sommaren ikväll
Det var vid Mors station, hur allt var detsamma
Trots att inget fanns kvar




Fri vers av Hugo Ferla
Läst 271 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2015-07-13 01:56



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Hugo Ferla