På middag hemma hos vår son.
En skön o avslappnad grillkväll.
Sakta tonar vårat nya liv fram.
Men efteråt när man är ensam igen.
Där i stillheten och tomhetens rum.
Väller den fram den oerhörda saknaden.
Finna mening i det meningslösa.
Ett letande helt i blindo.
Måste hitta sättet att leva med det.
Bäddar nu för sorgens hjärta.
Vill att den ska få vila nu.
Bär den för evigt med mig...