En tragisk fågelvisa
Du lilla söta fågel
på frusen furugren
din sång så behaglig
i vårsolens sken
Du ger din vackra ton
från hjärtats inre rum
ett läte från naturen
så man blir alldeles stum
Du lilla söta fågel
så vacker som en dröm
av skogens alla varelser
du borde få beröm
Du får var själ att känna
att livet mening bär
din sång kan bota ångest
och lindra visst besvär
Du lilla söta fågel
i redet är du trygg
men akta dig för höken
ty han kan vara stygg
Du lever i ständig fara
för allt som kan hända
i naturens egna lagar
plötsligt allt kan vända
Du lilla söta fågel
din sång har sinat ut
för hökens breda vingar
såg till att allt tog slut
Du spelade så vackert
kring sommarens dar
avtrycken du lämnat
för evigt lever de kvar
Du lilla söta fågel
i frusen vinterjord
din sång har bytt klang
till vördat minnesord
(Copyright © ULJO)