Tåget gick
och allt hon fick
var stinsens lust i sin hand.

Fast löftet han gett
var enkel biljett
till de sockrade drömmarnas land.

Åtta år som hemmafru,
gav barn o tvätt o hörrudu,
när tåget det gick
och allt som hon fick
var att stå på perrong tjugoett.

Men någon gång
från sin balkong
så såg hon lyckans lok
som drog ett tåg
dit drömmen låg
i någon gammal bok.

Och jävlar vad hon ville
våga hoppa upp
på tågets trappas pinne
och skrika som en tupp

att nu går mina drömmar
till sist mot sin station.
Jag styr med lätta tömmar
mot kungadömets tron.

Och ingen stins
ska bli min prins
i längtans stora sal.

För tåget går
från stins o sår
mot mina egna val.