Gå inte så fort.
Hör du inte mina höga
klackar mot asfalten.
Jag blev så sårad.
Blodtårar rinner på
mina kinder.
Ropar ditt namn och
du vill inte höra eller
stanna.
Jag stannar känner mig
som skjuten.
Jag skulle bara fråga
älskar du mig ännu efter
en svår strid.
Vi har gått igenom för mycket
för att kunna se varandra.
Ville höra om du orkar kämpa
efter många sårbara ord till
varandra.
Snälla stanna kvar.
Vi är båda fyllda med tårar
och vi har rivit varandras
mark.
Det finns inget kvar av oss
det är för tufft att känna
kärlek just nu.
Och kärleken har lämnat oss
som i ett rop.

MaRit-Maritza LöfRoos