Det råder politisk galenskap. Alla bryter löften. Ideologierna är för länge sedan bortglömda. Jag har aldrig upplevt Nordpolen närmare än nu, frosten breder ut sig och jag känner mig som en främling i staden jag vuxit upp.

Många nätter har jag legat vaken, inte vågat störta i sömnen. Det hände i en dröm. Efteråt kändes allting annorlunda. Jag har försökt förklara känslan, men jag biter mig istället i tungan och gråter när det smakar blod.

Ingen ska vara rädd, ändå ser jag trasiga spår när jag tänker på det förlorade. Jag ringer dig dagarna efter att kyssen bryts. Tystnaden gör ont och jag fryser under skinnet, då jag fattar att förälskelsen är lögnen för att kunna överleva.



__________________