Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den svarta svalan

En svart svala landar på ditt tak.
Andra fåglar ser den.
Unga och gamla människor ser den.
Demonerna innuti den ser den.

Svalan själv talar.
Talar språket som du hör.
Tillbaka till början av himlen flyger hans ord.
Där ljuset kommer ifrån.
Där hoppet om lycka kom ifrån.

Svalan ser upp mot himlen och vrider sig.
Ensam utan vingar som bär.
NU tjuter han och kastar sig ut.
I rymden finns dina andetag. Dina kyssar. Dina beröringar.

Han faller genom dem alla och blundar .
Trasig och tillbaka på marken.
Funderar han på om det finns någon mening.
Mening att försöka.

En kraftig vind sveper fram.
Svalan tumlar omkull och blir liggandes.
Tröst faller uppifrån
Svalkande helande tröst
För den trasiga svalan

Han blundar igen och ler...sitt minsta leende.
Väntar på solen..inga beslut tänker han.
Bara ingen mosar mig viskar han in i sig själv..




Fri vers av tryx1
Läst 254 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2015-10-22 21:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

tryx1
tryx1