Mig Lockelsen kallar, mjuk
smeker min själsgrop: ”så kom,
ack, så kom…”
Och jag kittlas och frestas men

med helt annat tempo
Äventyret nu pockar, önskar
”kom upplev,
kom lustas!” och
det finns något kraftfullt, något
utöver

kommer så Möjligheten, tar
över, befaller: ”kom,
så kom vidare, fortsätt, kom
lev, se framåt min Sköna” och jag
tvekar

men Förförelsen manar,
förtrollar, förleder, hetsar och
eggar, vibrerar i åtrå: ”så kom,
så spinn, så dansa, så dåna,
så tjusas, så hänförs, så
rodna! Så brinn, så vaggas:
Min älskling” och ja,
jag brinner och älskar och hänförs

men i dunklet finns
röster, de svartaste djupen,
förbjuder och hånar och
rytmen har stannat men

jag lockas och kallas, och
kittlas och viskas, jag
vaggas och lockas, och älskas

igen