Blinkade ett par gånger
som för att ställa in skärpan och fokusera
Ögon som hade sett så mycket

Visste hur sanden i Rio de Janeiro känns
när man går där barfota
Hur de guldiga kupolerna i Moskva ser ut i verkligheten
Hur ljudet och ljusen i Tokyo får det att kännas som om man går mitt i ett flipperspel
Till och med hur det känns att vara kär i Paris

Men vågade inte titta på mig
och förstod inte att man kan känna sig ensammast
i ett hav av människor

Vintriga ögon
och en snöflinga som landade lite dumt
Blinkades bort och sedan var vi inte vi längre

Och jag gick hem med händerna i fickorna
och snön sopade igen mina spår