Pappa väckte mig ur sömnen

just när som jag börjat drömma

sa jag måste vara hungrig

jag blev arg, ja nästan språngvild

Katten som förut var svart

hade fått en päls så matt

gråvit, lurvig som ett lamm

under titta plasten fram

katten drog nu av sig fällen

reste sig helt själv i stället

gick på två ben som en flicka

kunde bocka, le och nicka

Fann i hörnet jättens byxor

kopparröda, kanske tyska

slängde dem i mormorssängen

hon fick ändå rum att svänga

I ett hörn av stora salen

stod en fågelbur, helt galen

alla dörrarna var öppna

fåglarna i frihet släppta

men de dröjde ändå kvar

skönheten var underbar

papegojor, kolibrier

duvor i en sällsynt frihet

Ja, sa Fröken, språkets frihet

bygger upp demokratier

hon förkastade en mening

som var skriven av en telning

"röda blommor skjuter svarta"

sade att ni måste fatta

vi vill fred och inte krig

gick sedan med stora kliv

över golvet för att visa

kroppsspråket och undervisa

om vår liberala grund

jo, den var väl ganska sund

men ändå så amerikansk

man fick inte vara svag