Det är under rakbladets egg som jag skriver dessa ord
Orden stillar ångestens begär
Likt rakblad som ger det röda
Det röda är ord och ångesten är kärlek
Kärlek på avstånd skapar mer än det vassa kan stilla

Du stillar mig
Ger mig så mycket mer än vad ord kan beskriva

Det röda är Du och Jag bland krispiga lakan
Vi ger bitar av oss själva till varandra
Bitar som är trasiga men som berättar livshistorier

Varmt
Ömt

Vi bygger ett pussel där bitarna faller på plats

Vi Är

Motivet klarnar
Utan förstånd att det är verklighet

Vad händer?

En skev pusselbitstavla med naggade kanter
Förmedlar det vackra

Oss
Kärlek

Det är en saga
Utan slut som inte finns

Overkligt

Vi vill skapa slutet på vår egen saga

Drömmar

Berättelsen blir till en skönsång
För våra sinnen

Önskan

Vi sjunger en serenad
Tillsammans

Romantik?

Ljudet av duetten försvinner
Tynar bort

Avstånd

En hymn
På olika håll

Trånande

Så orden som skapar meningar
Är född ur kärlek och ångest

Trasiga

Trasdockor två på olika håll
Med kärlek som penna
Ångest som papper

Vi skapar
Tillsammans