Jag är tyst.
I en ensamhet,
som sveper om mig.
Ett tröstande täcke,
instoppad.
I min mun.
Jag skriker,
i täppt stämma.
Med ilskan,
som taktslag.
Samt hämnden,
i alla de toner,
mitt inre framför.
Allt i ett evigt oväsen,
vars melodi skapar,
en rythm.
Som får mig att gunga,
i min egna famn.
Ögonblicket innan,
jag somnar.