Hon tänker att hon skall släppa ut ekorren ur sitt hjul för att skapa lite kaos i hemmet.
Vad skulle inte en ekorre ställa till med i en lägenhet?

Så hon snurrar lite på hjulet så den stackarn rullar runt och hamnar på rygg tillslut.

- Det är inte så jävla roligt att springa nu va?
Inget svar.

Denna där ligger kvar på rygg och förstår inte vad det är som händer, inte fötter heller för den delen då de sprattlar vilt i den kroppsställningen som råder.

- Kom hit och ät lite arsenik!
Inget svar.

Så hon matar med sked, tänder biter ihop och skeden har ingen verkan.
Arsenik i sprutform blir det då!

- Så går det när man inte kan bete sig, snart blir det bra!

Ekorren blir vild efter injektionen, river ner tavlor, blommor och gardiner.
Hon ser på när denne lugnar sig för att falla ihop på den trasiga parketten.

- Nu min lilla vän, du ligger still nu men känner kanske fortfarande?

Skalpellen i högsta hugg och pälsen yr åt alla håll.
Organen ska skördas för att förtäras.

- Du smakar lite sur och lite bitter min gamle vapendragare!

Ett trasig och blodigt tingest ligger på golvet.
Hon trampar runt i gyttjan av massorna från det inre.

- Nu är jag klar med dig, förstår du?
Inget svar



Hon är nöjd, torkar av sig och sätter sig på tåget.
Resan går mot ett trevligare djur som hon vill besudla.



- Jag besudlar dig av kärlek!



Hon tänker och kastar bort hatet mot djuret som hon träffar, ty detta är inte vilket djur som helst.



Hon slickar sig om läpparna och en längtan berör hennes underliv.



- Ta mig min varg!

Gör det snyggt!
Bit mig fint och få mig att kvida som aldrig förr….

Jag vet att du kan….