det var något med klockslaget

med tiden som varaktigt

blåste åt andra hållet

det var något med alla de

som övertygade var delaktiga

i den hoppfulla berättartraditionen

det var något med dörren

som stod på glänt dygnet runt

med det kalla draget från drömmarna

särskiljandet tog sin början

redan i barndomen

långt innan knackandet hördes

***

flykten tedde sig annorlunda ut

i de gamla kulturerna

där det fanns en kollektiv förvissning

flaskan bönen eller en Kalasjnikov

en Dante eller en Wittgenstein

det handlar ändå bara om ett farväl

skönhet har alltid sköljt som vatten

genom människans övre jag

varat är fortfarande ett smörgåsbord

det som finns är det som finns

så länge den som ser

är den som ser