Skolinspektören klagade för att vi barn slamrade med äggskedarna  vid frukosten så att han inte kunde sova. Jag försökte säga att det bara var Ellen som hade slamrat och att han väl ändå skulle vakna så dags, men jag fick inte en syl i vädret, han bara spände ögonen i mig och malde på. Jag lät honom hållas. Gubbfan skulle ändå åka snart som tur var.

Jag tog en liten tur med lilla Hedda på armen. Hennes små fingrar såg bättre ut nu. Doktorn hade röntgat dem och sagt att de skulle växa rätt av sig själv. När vi kom till gräsmattan ville hon gå på egna ben. Jag satte ner ungen och lät henne leka.

När jag kom tillbaka till sovsalen kunde jag inte låta bli att kika närmare på en av kassarna med böcker som skolinspektören lämnat kvar åt oss. 1000 servetter stod det på bokryggen. Det var förstås menat som ett skämt, alla kunde ju se att det var böcker. Säkert något i stil med 1000 Filmer Du Måste Se Innan Du Dör, eller 1000 Böcker Du Måste Läsa. Jag vände försiktigt på en bok och konstaterade att boksidorna var solida, alls inte fluffiga som servetter. 

När jag vände på boken igen för att utplåna spåren av min nyfikenhet hörde jag ljudet av cellofan som spräcktes. Jag stack näsan i påsen och hamnade i en röra av servetter, paljetter och färgglada silhuetter. Servetterna hade sprängt sitt strama hölje och återtagit sin forna, fluffiga form. Kanske hade stöten när jag vände på det jag trott vara en bok utlöst explosionen. Lite som att slamra med en äggsked på skalet, tänkte jag. Jag vecklade ut den första servetten, fann två finklippta silhuetter, en blå sjöstjärna och en orange tupp, glänsande paljetter och en lekbeskrivning, tryckt på själva servetten:

Denna servett är en mantel. Veckla ut den och applicera valfri mask, tupp eller sjöstjärna, kasta lite paljetter och flyg över din älskade när hon sover.

Oh shit tänkte jag, den där gubben var visst inte så dum ändå. Om det var olika lekar i alla servetter var det ju i sanning en rolig utmaning att ta sig igenom ett helt paket. Och tänk om nästa paket innehöll andra lekar? Jag undvek att röra vid det andra servettpaketet, men pillade försiktigt fram nästa servett ur den redan sprängda förpackningen. Mycket riktigt, på servettens yta var tryckt en slags spelplan till ett brädspel, en helt annan lek än den föregående. Paljetterna hade formen av spelpjäser och de silhuettklippta maskerna var färgmatchade.

Jag lyckades locka den nye pojken att leka med mantelservetten. Jag blundade och kastade paljetter, och han flög riktigt bra. Replikerna kunde han inte säga, men det var inte så konstigt, han kom ju från Estland. Faktiskt satte han sig nära mig på samlingsstunden, alldeles frivilligt. Han kanske gillade mig i alla fall? Eller så var det bara det att han inte kände någon annan.