Sökande ser jag efter dig
En dimma omsluter oss. Likt älvdans virvlar den runt oss. Ett löfte om att en dag ska den skingras. En dag ska varma vindar blåsa bort den is som byggs upp.
Orden rinner ur min mun. Droppar som honung. Utan kraft eller styrka. Den ringlar bara ner längst mina trötta ben.
Prövningen tar allt ur mig. Tar dig ur mig. Ögon dimmiga av allt det svåra.
Med utsträckta armar söker jag dig. Din varma famn. Dina trygga ord.

Händer möts genom bruset. Ett eko passerar, tränger sig igenom det tysta. Ett löfte om evig kärlek.

Solen skingrar älvornas magiska dans. Om så bara för en sekund.
Då ser jag med klara ögon. Ser dig i hela din skapelse. Så unik och magisk.

Insikten drabbar mig som ett knytnävslag i magen. En varm känsla sprider sig med min sanning.

Tusen sorger kan jag genomleva. Så länge jag får höra ljudet av dina andetag, jämna och tunga om natten. Så länge dina ögon möter mina, i ett vakum av tyst samförstånd.

Om jag får leva med ditt skratt. Det är som syre för mig. Varje gång jag hör det lyser jag upp. Som om tusen strålande solar tänds på min himmel. Bråkigt undanslipper det dina vackra läppar och fyller hela mig med ljus.


Du gör det möjligt för mig att skingra diset och stilla mina inre strider. Vapenvila bildas i mitt sinne. Kriget tystas ner. Kvar står jag. Ärligt och stillsamt.
Varsamt formar jag kroppen efter din, som två pusselbitar läggs ihop. Känner i min kropp, hur varje cell i mig älskar dig.