~*~

I

En cykeltur
som hösten 1987
den första på riktigt länge
vi satt i den gamla lekparken
som var gammal redan då
för en ny hade byggts mer i centrum
snackade om nya låtar
stack hem och såg på Fragglarna & Skönheten och Odjuret
till replokalen i en Klockargård
och spelade just de som vi satt och pratade om
Sensommarkvällar då en låt satt var som att spela in en skiva
jag såg en solnedgång en gång genom glasverandan
på Klockargården, blev ledsen utan att veta varför
då vi packat ner och skulle hem
kanske jag tänkte tanken att en dag kan det vara för gott
den dag då orten gjorde dagis av de gamla Ringarnas kåk hände det
hösten 1989

men skillnaden var att jag skrev egna låtar hemma
och de andra trappade av en efter en
vad skulle hända om Judas Priest inte fanns
vad skulle de göra då
vi är alla ett Metal child i vår generation
men de är på Världsnivå

II

Det är så jä-ä-äkla deprimerande med de här gamla mossbevuxna skogsplättarna mitt i byn där det var lekpark förr

där vi satt o snackade låtar vi skulle spela med bandet i tonåren

har inte varit framme vid ICA på länge har ej haft tid

o det första som sker är 2 alkisar som ser skägget då de handlat bakismat
o skriker "j-ä-äkla tufft skägg sånt där skulle jag aldrig kunna få"

"Har haft det sen 25"

"Hur gammal äru nurå"

"47", sa jag...

"bara HDn som fattas (motorcykel)"

"ja preciiiis", skränar de

Jag ser bara folk jag kände förr på byn, de är som spöken, de verkliga människorna känner jag inte många
därför drar jag mig, sitter hellre i villan
å får lite gjort

var likadant med bandet, satt hemma o slipade så jag kunde låtarna i sömnen
synd inte alla gjorde likadant (repa en låt 5 ggr är tortyr) det var också de som trappade av en efter en oftast basister som är sällsynta, de som kan spela alltså

därför hade vi olika projekt och sällan ett komplett band... 

7 Nov 2015

L Patrik W Johansson