fönsterglaset dimmigt
av tidens spår

du ligger naken på sängen
så vacker som bara du kan vara

täcket andas försiktigt
svävande över mjuka kullar

dina svarta havsvågor
sköljer över kudden

varsamt letar sig solen in
i den lilla glipan
mellan grå gardiner

jag ser på dig när du sover
fjärilsvingarna vilar tysta i stillhet

aldrig har jag älskat dig som nu
i morgonsolens yrvakna glöd

så vill jag följa linjerna
till hjärtats kammare

vägledd av solvarma hudens doft
och dolda stigarna mina fingertoppar skapar