Det gryr i öster
skyar blir bleka, solen stiger upp
i grandunge stämmer igen flöjtisten
i luften råder krusning av ett under
solens gyllene leende
varm beröring på nakna kvistar!
Koltrastens
vissling en fröjd för örat
efter en ändlös tystnad,
små videkissar suger solvärme
i ådror löper igen sav
väcker slumrande till liv!
I ensamhet
försänkt i lång vinterdvala
trodde redan att jag dör
min väntan belönades ännu,
förlorade ej mitt hopp,
allra minst denna gång
jag, en äldre vårpojke,
vaknar i vårens leende!
© Heikki Hellman 2016-03-03