Det är i den täta morgondimman
Bakom banalitetens
ansikte
som det drar sig mot
ett större tillstånd
av insikt.

Mer än någon annanstans
bland kurbitsmålningar
och cyberrymds förklaringar

En halvkilometer bort
andas resterna av det
gamla Klostret,någonting
som drar omkring,rensar
bort och ser till att det
Omöjliga blir möjligt.

Det hänger en ram innanför
ditt ansikte som håller ditt
Förstånd på plats inuti
den skeva verkligheten

Så inte fantasin flyter ut
i sitt ofattbara naiva bekräftelsebehov

Likt en vettlös Teaterscen
som rymt från Rymden
på väg. . bortifrån
och nu spelar upp sig själv.

Ändå vet du som varit med förut
och går omkring så trygg. ..
fastän logiken är borttappad
och inte finns kvar sedan länge

Att Existensens moln är fler
än tanken anar. ..

Möjligen är vi
bara ett par spadtag bort
Ifrån det insiktfulla
som ger oss lösningen.

Varför vi är här och evigheten
slösar bort sin tid med oss

Molnhästar betar
Bortom livets scen

. .. ...väntar på dig.