Tanten som tappat bort en bit
av sitt förstånd,gick vidare i den
tidiga morgonstunden,drog sin
Skotskrutiga Dramaten efter sig
Mellan affären och Busstorget

Eftersom hon varit förestånd-
arinna i närmare fyrtio år
hade hon ganska gott om den
Varan och kunde nästan låta
det bero.hoppades att det
kom förbi någon Pollitiker
som skulle finna den
Och sedan använda den
med sunt förnuft

'Vandrade förbi en Pelare,
där satt ett barn lutad med ryggen
Och rökte,blåste ut
Stolta rökringar

-Aja,baja!Var är mamma?
Tjenare tant,svarade bara barnet
Hon tittade tillbaks med stränga
men förlåtande ögon.

Detta blir nog ändå en bra dag
för mänskligheten,tänkte hon
Vandrade vidare. ..

Framför henne vid en soptunna
rotade en uteliggare med
smutsiga fingervantar
Såg på henne med vackra
Dimmiga ögon.
-Man ska alltid leta och känna efter
Där bakoom.m. Sa han suckande
och drog upp ett stort Pärlhalsband
Det verkade äkta!Dyrbart skimmrande.
Innan hon hann protestera, gick han
fram,och virade den om hennes hals
-Det är till er,sa han drog iväg med
en röd kundvagn och försvann. ..
Inte med en doft av sopor
utan av minnenas Syren.
Så märkligt!

Detta inträffade på Långfredagens
morgon,och hon var ingen kvarglömd
häxa,bara en vanlig bortglömd tant.
Som skulle ut till stugan på Landet
Med Lax,ägg, penslar och färgtuber
För att måla.

När hon stått vid busshållplatsen
ett tag,kom plötsligt en kvinna i en
lång Sommarklänning,gående med
en grön vattenkanna och stråhatt
med gula minisolrosor på
Då såg hon.Där låg ju Tore sovande
Till hälften nedsmält i betongplattorna
Faster Sonjas hästkarl,som brukade hämta
henne från Ångloket vid stationen på Sommar
lovets Femtiotal. .. Vad gjorde han där?
Kvinnan med klänningen vattnade på hans
huvud.Och hon tänkte.Vad hjälper det att strila
vatten på ett gammalt barndomsminne! Idiotiskt
Hon skulle vattna huvudena på mina två levande
hårda,torra träskallar till söner istället.

Då kom en ljusblå buss farande
I ett brådskande jehu.

Hon klev på satte sig och såg ut
Mot det stora Kommunhuset och
Fackföreningsbyggnaden med sin
Restaurang,som hade plywoodskivor
och röda kryss påsatta ovanpå fönstren
Stängt!På grund av osunt leverne med
medlemmarnas pengar!Samt Polishuset
Då upptäckte hon att pärlhalsbandet
var försvunnet.Det satt en brosch med
En ödla i guld, istället och gröna safirögon
som blinkade åt henne,hon log förvånat
och bussen den for iväg i Vårsolen mellan
släntrade Blomkålsmoln och Solkiga dikesrenar
Gulprickiga av Tussilago.Hon andades ut.
Rätade på sin kappa,och kände efter, ..Jaah.Ave Maria!
Detta blir nog en bra dag i mänskligheten
Ändå!