Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ok, irritation hemsöker det gråa mellan mina skallben. Luftslotten tornar upp sig och alltfler går omkring nakna. Hata mig, spamma mig, gör vad som helst, men för guds skull fundera på följande frågor innan du skjuter iväg filosofiska struprör.


Är du sann?

Sanning kontra text. Är all text sanning? Är tre ord mer sanna för att dess ursprung kommit ifrån en författare med en aire av akademisk popstjärnestatus? Är dina steg mer trygga om en bok av Nietsche agerar karta i ditt tankeliv? Finns det överhuvudtaget en fastare grund i de enfaldiga orden om du jämför med dina egna intryck?
Blir dina egna intryck mer trovärdiga om de filtreras genom 200 år gamla observationer, uppbenade och sönderhackade av en samling ord och begrepp som redan tappat sina ursprungliga betydelser?

Ja eller nej? Svaret för mig är givet. Ett av dem diskvalificerar dig ifrån att fortsätta läsa.

Begreppen som bygger ditt rum, din tillvaro: Vad är det? Tid? Huh? Vem uppfann sekunden? Pappa gud på den femte dagen med alltför mycket hybris? Vem startade uret på din hand? Ser du tiden? Känner du den? Rinner den framför dig? Smakar den något? Är du säker på att det är tiden du hör när du lägger ditt öra mot närmsta bästa ur? Tickar det eller surrar det? Tror du tiden går fortare ifall det surrar?

Naturlighet? Åh, fötterna i myllan, följ \"apan\" i dig, lev på stenåldersdiet och tugga halmstrå i takt med Moder Jords egen puls. Dansa regndanser och tillbed fruktbarhetsgudinnor och känn dig jävligt naturlig. Eller? Kanske naturlig är en beteckning på någon som är tillräckligt självgod för att anse att kroppens egna drifter ska tillfredställas i första hand? Eller är naturlighet ett äpple till frukost, tillredd under öppen eld? Nånstans är naturlighet något vi tydligen alla har en uppfattning om och något som vi vill uppnå, som en motkraft till industrisamhället, informationssamhället eller Interaktionssamhället, välj själv. Men, är inte naturlighet att leva för dagen, med ständig risk för svält om inte Naturen följer sina regelbundna rutiner? Är det inte att leva under risken att bli mördad och uppäten, våldtagen och mobbad? Det som vi fasar för, finner groteskt och ovärdigt, ja rentav barbariskt, är vardag för väldigt många djur, de som ska vara så förbannat naturliga.

Förnuft? Var lever ditt förnuft? Har du tillräckligt för att ens gå ett steg, titta dig i en spegel och påstå att du står för något? Du går i mittfåran och ser med tillförsikt framtiden an då dina barn bedömer dina gärningar.
Men, vill du inte ha den där sista brasklappen som ramlade ur tombolan? Den som säger att du var fången av din tid och inte insåg dess groteska innebörd? Eller är du så förbannat övertygad att Nutid alltid betyder Det Sunda Förnuftets högtid och inget kan därefter utmana dess höjd? Lever vi i det optimala, smala gränslandet mellan vitt och svart (eller var det svart och svart?) och efter oss kommer intet? Vad plockar vi fram ur vår malätna rockärm när The Punisher förklarar Bobby vara Jesus? Eller att grisarna faktiskt hade rätt till ett liv efter Jul?

Lycka? Var finns den? Här hos oss? Är försäljningen av Zoloft större i Etiopien än i Sverige? Saknar du soltid, flygtid, Koppla-Av-Från-Stressen-tid, Bara-Vara-tid eller jobbar du bara på mellan skinnsoffan och Burger Kings snabbkö? Ett marknadskoncept, självklart placerat i reklamfilmens mitt. Glöm gärna kameran till nästa tagning, men glöm för fan aldrig Lycka. Hur fan tror du religionerna lever kvar? Jo, för lyckan kommer efter nästa avbetalning. Och glöm inte amorteringen, annars blir det ingen Amour. Lyckan kommer när du står framför pärleporten efter att ha sprängt bort dig själv och några syndare på ett torg i Tel Aviv. Lyckan går när du inser vilket fantastiskt marknadskoncept det var innan luften gick ur.




Prosa (Novell) av crashdonkey
Läst 434 gånger
Publicerad 2006-05-03 13:28



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

crashdonkey
crashdonkey