...Riktigt vårregn,dimmigt och orealistiskt trevligt.
Regndroppar slog på mitt huvud, axlarna och stänkte i ansiktet.
Överraskande flög en humla in i kapphuvan och trasslade in sig i mitt hår.
Därefter kittlade han mitt öra och hals.Jag hade ingen brådska att ta bort den.
Med stor omsorg sammanfogades jag med hans surrande.Regnet gick och gick och jag trampade i vattenpölarna med sandaler .
Ingen omkring.
Plötsligt tystnade insekten och jag kände ett stick.
Inte skarpt och utan smärta.Mina ögon blev suddiga
och framför mig dök ett ansikte upp.Ett okänt, osett innan.
Det var som vatten i ocean,hav och sjöar.Ljudlöst, djupgående.
Och plötsligt, när vinden vidrör vattenytan lätt,
släta ytan rös, darrade och flyttades.
På liknande sätt ansiktet också.
Själva ansiktet förblev intakt.Dess tillstånd ändrades inifrån.
Som upprört höga vågor ,skrämmer med mäktig kraft, det har fallit på mig.
Hans ögon fokuserade internt,gled ner på mitt ansikte och framför mig öppnades himlen.
Det kändes som en inverterad kåpa,en plötslig kollaps.

Det ansiktsuttrycket drev mig att hoppa in i den.

Humlans tassar skrapade på nacken, men den öppnade inte sina vingar .
Vi höll andan och föll ner.Vi föll, föll och det fanns inget slut.
Jag skrek ihärdigt övermättad av min fallande kropp..
Mitt tillstånd mättades med kuslig känsla av tillfredsställelse ,
sådan jag aldrig upplevt.Det var i medvetandet.Jag slits i bitar.
Humlan tryckte sin pyttelilla kropp mot min nacke.
Vi skakades av en enorm våg . Varm luft genomträngde våra kroppar
och brände våra insidor med brännande stickningar.
Vi pep av fasa och vår skrikande smärta slogs ihop.
Våra hjärtskärande rop bedövade universum.
Universum skakades av vårt gälla pipande därefter kröp humlan ihop
och våra fall avbröts tvärt och fastnade direkt i vridna radiovågor,
mättad gasformig bubbla.
Humlans svarta hårstrån rätades ut , vingarna flaxade,hans små ben började trampa på min hals.

"Känn!", beordrade han plöstligt.
"Vad ?",upprepade jag .

Han ignorerade mig. En misstanke slog mig.

"Vad är det jag skall känna?"

Han log sarkastiskt,bredde ut vingarna,fladdrade och försvann.

Svallande känsla av en stor,ojordiskt ensamhet uppslukade mig.
Jag smälte in i gasbubblan och förvandlades till ledsna regndroppar.

f.f