jag minns när vi var små
då trippa vi på tår
nu trippar vi på piller
med vidgade pupiller
tills allt jag känner
är nåt som jag inte känner nåt av
låt mig missa några klockslag
det är inte hållbart
men inget är det
det försvinner eller dör
du kan titta på nåt skört
men det vittrar när du rör det
så för att slippa lockas
ser jag till att sakna känsel
i mina fingertoppar
ibland känns det som att inget kommer
funka i mitt liv
som att jag blir mer nere ju högre jag är
och desto tommare ju fullare jag blir
som att halva jag är tumören
andra halvan är stråldosen
kanske därför jag drar mig
till moraliska gråzoner
som att säkert sex är smartast
men man får inga ragg med kondomer i plånboken
så skit i framtiden, skit i spådomen
när det egenligen finns så jävla få borden
för skolsystemen gillar bara tysta barn
ta dig bort från samhällsnormens jävla skyttegrav
och spendera livet med sånt du blir lycklig av
visa låset på ditt hjärta får vi se om jag har nyckeln kvar

för jag är så fascinerad av allt i världen
fast jag inte bryr mig om nånting alls
och ingenting väcker någonsin mitt intresse
men jag kommer älska dig om jag kan