Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

VÅRENS FÖRSTA GETING


Den är vilsen och vandrar
upp och ner längs fönstret,
och på gardinen.
Gör ingen fluga förnär.
Här finns ingen fluga att förnärma.

Jag låter den surra omkring,
vårens första, härinne.
En liten spindel på balkongräcket
hissar sig ner i blomlådan, medans
Harry Martinsson för mig ut
till Doridernas märkligheter,
och vinden blåser lätt mot markisen.

Bakgårds-stillhet, bara fågelsången
i skogen och en doft av nybakad
chokladkaka nånstans ifrån.
Kajor som tråcklar och trålar
bland pyttornas hav på jakt
efter frön och maskar.

Skogen tätnar i grönt, lager på lager.
Jag bara njuter. Min själ mår gott.
Guds Helige Ande i mitt hjärta trivs.
Det är väl med min själ!

Glittrande smaragd-starar har
gjort kajorna sällskap
och getingen har hittat ut.




Fri vers av Stefan Viljehammar
Läst 237 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2016-05-09 10:58



Bookmark and Share


  Solstrale VIP
Getingen ville bygga bo i min sko i morse på min balkong men jag sa - du geting du fattar ingenting bygger du bo i min sko, kan jag inte garantera du får ro eller för den delen tro, det skulle kunna bli förbi, vad som är för bi, icke en kupa som liksom från branten stupa... Icke heller får du bygga bo i min kruka! Getingen svarade - förklarar för dig människa att jag inte gillar din odör, hellre jag min lekamen strör, låter skogen bli mitt bo må du tro! :) fint skrivet!
2016-05-09
  > Nästa text
< Föregående

Stefan Viljehammar
Stefan Viljehammar