Det surrar och flimrar
och pumpar och fräser
omkring mig

Du är skrämmande långt borta
Jag är så skrämmande nära

Det vänds blad och bjuds på te
Knackas på och väntas artigt
ingen öppnar?

Och vad är framtiden?
Varför är vår framtid historia nu?

Det kokas och smälts
och bubblar och steker
hälls i nya formar

Jag vet inte riktigt vem du är?
Men jag ger mig fan på
att jag vill vara din
i alla fall

Men det är ju som det är
såvida ingen tänker byta perspektiv
Se saken utifrån, rationellt
Logiskt
Möjligt

Men det är omöjligt
våra muskler i händerna har förtvinat
Vi är minimalister allihop
Anstränger oss så väldigt
för att inte säga
något alls

Anstränger oss för att vårda
den sköra, sköra isen

Men brinn med öppen låga!
Skala av, ta ned, lös upp!
Förändra

För nära, jag kan inte stanna kvar
Ursäkta, måste gå
Inga frågor
är ni snälla
Jag har en tid att passa
jag har så oändligt många tider
att passa

Fastän det i själva verket
är precis tvärtom

Släck ned
Glöm bort och gråt dig hem
Hem igen, till allt det som du bundit fast
vid dina kvarvarande väggar
Hem, för att vårda dina knutar ömt
Måtte de aldrig gå upp
fastän det är du som ligger fastbunden
och kämpar för ditt liv

Ditt liv, som verkar rinna mellan dina fingrar
Jag tror du håller för hårt
Slappna av och låt dig sköljas över
Doppa dig i vattnet
och låt det vidröra varje tum av din hud

Somna bort
långt bortom logikens lagar
Somna om
och när du vaknar
gör mig glad
genom att endast vara
vaken