Där satt han,
på det daggfuktiga gräset
i den stora parken,
med lekande barn.
Han satt där,
med sitt liv
i en sliten ryggsäck
med trasig dragkedja.
Han tyckte dom nya vita skorna
blänkte,
alla såg honom.
Giftets frånvaro
slet i hans inälvor,
hans bankande hjärta ömmade
och tårarna
rullade brännande ner
på hans smutsiga kinder.





/ Clara-Fina