hans vresighet bakom morgontidningen,

avloppsljud om morgonen,

den översolade högröda hätskheten

dag efter månad efter år

med min rädsla för hans

totala åtnjutande av immunitet

ägde jag ingen rätt

det där slafsandet i maten

smaskljuden, ångesten, illamåendet

och överhängande faror

hatet, och jag hatade tillbaka så tyst

en gång till gråtande från middagsbordet

bakom tvångstankslåst dörr var jag er

inneboende med så många argtårar

att jag trodde jag tog slut,

stelnade till en blek docka

jag vill inte vara en av er

pappa, du kom aldrig ditridande på hästar

och dödade min, din rival

jag ville se blod på polerade trägolv

som aldrig spilldes

där tystnaden skar månskäran i bitar

utanför mitt rum i sten en trappa ned

varför ställde du dig aldrig upp, mamma

tröst i nattljus och presenter i smyg

lagar inte brustna barn

jag har byggt tempel av hat

och jag ville det aldrig