Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Cancer är vanmakt för oss anhöriga. Att stå vid sidan om och se på är så svårt. Ännu svårare är det för den som har drabbats av cancer.


ATT HÅLLA UT

Min bror, hur länge orkar din kropp.
Jag ber för dig.
Kan döden vara befriande?
Nära, men ändå så långt ifrån.

Det jag ser är,
En liten spenslig pojke.
Fräknig och med runda glasögon.
Alltid brun som en pepparkaka på sommaren.
Pigg och rolig, alltid på gång.

Kan också se hur pappa och du låg på dubbelsängen.
Pappa läste Davy Crockett för dig, ni hade så fina stunder.
Svordomen minns jag, "Vid alla älghorn".




Fri vers (Fri form) av Ezmeralda VIP
Läst 298 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2016-07-21 09:46



Bookmark and Share


  Vind
Både ömsint och sorgligt... och så finstämt formulerat.
2016-07-25

  Öknens Ros VIP
Så mycket sorg i hjärtat, men ändå minnas de glada stunderna är stort.
2016-07-22

  Ewa-Britt Nilson VIP
Om tid nu
kära Du och
tid som var...
Hur mycket
är det kvar?
Ord som i
mig tar!
2016-07-21
  > Nästa text
< Föregående

Ezmeralda
Ezmeralda VIP