somligt finner ro till kvällen

i den obetalda svalkan

annat får rå sig själv

i ovillkorligt utanförskap

nekad all mänsklighet

av gammal vana

glasögon som gått i arv

i århundraden

det finns de som inte tillåter

som finner gift rök blod

en tillfällighet på svikten

det finns de som faktiskt gillar

att dra nyckelpigans vingar

från sitt sköra fäste

vissa föds när andra dör

i takt med ögats kyla

vagnarna försvann och eldarna

tilltalet i mörkervärlden

det varma skrattet tårarna

allt lämnades i en avslutad dag

vägarna bleknade

tillhörigheten slog tolv slag

bara ett hjul återstod

de gamla övergavs hela tiden