Brottsjön fuktade det fårade ansiktet
och han sa, Still
däri ligger havet
där borde vi kuvats
kvarhållit oss själva
låtit kamma oss nakna
den absolut värsta
och allra mest utdragna hemskhet
ses alltid sträva mot ytan
klagoljuden bryts redan ur födslovåndorna
och sedan tystnar det aldrig
förrän dödens dämpade slag
kvävt reflektionerna
mot djupen
dit skulle vi sökt oss
förblivit ryggradslösa mollusker
och slutit oss inåt
Still, sa han
där i ligger havet
där borde vi byggt bo
Snäckstängt
om våra slemmiga jag