jag blöder tårar

som glödande kol

bränner de min kind

jag borde inte

 borde inte

aldrig någonsin

känna så här

men hur jag än gör

slutar jag alltid upp här

precis här

varenda eviga gång 

sårad och döende

en blodröd svan

kapsejsande

på grund 

alltid denna hopplöshet

förtärande

tomhet

men stilla

stilla

hittar jag

ljusglimtar

 i havet

en fyr

långt borta

visar vägen

ut ur mörket

och jag ler

känner tårarna

våta på min kind

men jag ler

jag ler

jag vet

jag överlever 

all denna smärta