Kärlek är ett vackert men omstritt ord!
Många skriver oändligt vackert om den,
andra svär sig svarta över den
en del konstaterar krasst att den fattas i deras liv,
andra kämpar förgäves att finna den,
en del finner den ett kort ögonblick...

Jag har funnit den, känt den, förlorat den
och sökt den återigen.
Men när jag sitter och funderar så har jag
alltid haft den runtomkring mig
ty kärlek är så mycket mera än ett rus som känns
och uppfyller oss på grund av en annan person!

Jag älskar ett land långt härifrån
och de naturliga kärleksfulla människorna där,
där finns kärleken i allting och överallt
de har till och med fyra otroligt
vackra ord som beskriver kärleken!

Agape som är den djupa oförbehållsamma
kärleken till en Gud och andra människor,
Filia är kärleken mellan vänner
Storge kärleken som finns bland familjen
och sist men inte minst, den som oftast beskrivs,
Eros som personifierar åtrå och begär!

När jag låter detta sjunka in i mitt sinne och hjärta
så inser jag att kärleken alltid har funnits
och finns i mitt liv, runtom mig
det gäller bara att fånga den i sin rätta skepnad
och låta den omgärda min kropp och själ!