Att sitta djupt inne på
Tidlöshetens mark
Får ödmjukheten att buga
Hårdheten att vekna

Där djur och fauna
Regerat sedan istidens grepp lossnade
Att besöka denna värld
Där bara överlevnad
med fortplantning
Existerar

Där årstider ger och tar
Dag Natt dag natt dag natt
Där sitter jag och ser min dyra klocka på armen
Varför sitter den där
Här

Tystheten fyller mig
Hör höstlöven släppa från grenen
Mäktigt
Denna totala närvaro

Tydlighet som en käftsmäll
Hur få dagar nätter
Jag andas
endast kärlek får min existens.