Men endå så långt bort, men du finns där.
Du ser på mig och funderar, undra vad du tänker.
Blir glad att du mig, upptäcker med granskande ögon.
Jag är just den du ser, när du mig läser.
Orden är från mitt hjärta, dikterar direkt vid stundens skrivande därifrån.
Gillar spänningen som skiljer oss åt, äventyren genom tankens handlig som formar oss för de vi är.
Mig kan du känna och förstå, jag dig vill glädjas beröra in i ditt hjärtas vrå.
Dina sammetslena ord mig viska till mitt innre, ta mig med.
Känslans kittling och spänningen du mig ger, är endast du som mig trollbinda kan
Ta på mig... då kommer du mig att få se träda fram.
I vår fantasi land inga gränser finns, det är där vi fyller på med visionen av oss.



Orkiden