Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Platnerskagatan

 

Vad han såg var årets första istapp men han gillade vinter mer än sommar. Möter sin livskamrat och stannar i tio år. Sedan söka igen. Sedan gå ner i en ingivelse som varar en vinter.

När han fick syn på en stridsvagn sprang han för glatta livet. Åt sina gifflar, såg Klaras röda på cafeet. Kommer tomhänt från fisketuren. Inget äppelmos räckte. Tunnelbanan går fram till Zelivskeho, Kacerov och Muzeum. Både dimman och mörkret och träden var utan löv.

När vi kom fram till spelstället var alla döda. Det regnade och var grått i bussen. Det var 1970 eller väldigt nära och minnet färskt. Och spritaffärerna höll stängt. Nya singeln den sämsta vi har gjort. Vi spelade den inte. Killarna som var musikanter runt mig värnade om sina privatliv. Fick frågor om sådant ingen hade med att göra. Pantburkar, champagne, andra sätt att leva.

Åldrande, gråsprängda hår.

Hon ringde och skällde ut mig.

Han hade irriterat mig för mycket.

 

 

 




Prosa (Roman) av Mattias Holmström
Läst 261 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2016-10-18 14:21



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mattias Holmström
Mattias Holmström