Och jag ser mannen i trappan vi alla känner till mer eller mindre
Hans sked är en halv sevenelevenmugg som blivit blöt och håller på att gå sönder
Precis som han
Han har en påse med illegal lycka
Och det hånar vi honom för, skrattar när han ligger utslagen framför våra fötter
En del kan inte ens låta bli att sparka


Sen kommer flickan med rosorna fram till mig
Skriker efter taxin jag ska åka iväg med destination: underbart liv
”buy roses, beautiful lady, beautiful roses” och jag önskar att jag kunde
Köpa alla rosor i världen och ge till henne
Men allt jag har att ge är 20 Yuan
Som aldrig kommer räcka till ett liv
Bara en allt för tidig död


Under tiden dör en man av hjärtstillestånd i ensamhet
Fastän att anhöriga rings så går signalerna fram
Ingen som vill ha ett telefonsamtal från döden
Men han var ändå bara ett namn, en vit bricka
Som istället för att läggas in, fick läggas ner